Så hette pjäsen som vi spelade sommaren 2007.
Först ett litet språkligt konstaterande. För den som har svenska som modersmål låter det kanske lite fel med mupedn ( alltså mopeden) i bestämd form i denna titel. Men så är det med gutamålet.
- Min bil´n har gar fort han, säger guten när svensken säger : Min bil går fort.
Vad gör Göthe Carlsson på bilden ovan?
Jo han tittar mot solen med ett par speciella solglasögon som togs fram till den mycket omtalade solförmörkelsen som ägde rum i juni 1954. Vi fick låna dem till vår föreställning av Gösta Lyttkens i Visby.
”Gretas mupedn” utspelas vid den tid då solförmörkelsen ägde rum. Det var sagt i förväg att bästa chanserna at få se förmörkelsen skulle bli på södra Gotland och därför tog sig en stor del av Gotlands befolkning ut till Hoburgsgubben. En tredjedel av den bilpark som då fanns på ön stod parkerad där då månen helt skymde solen för en stund.
Jag upplever det som att just den här pjäsen är den som man oftast i efterhand får kommentarer kring. Den väckte tydligen många minnen till liv och hade ett innehåll som intresserade.
Det här var första gången vi hade en gästskådespelare. Gusti var tvungen att ta det lugnt denna sommar och då engagerade vi Ann-Marie från Rone. Hon heter numera Engdahl i efternamn, men hette nog något annat då för tio år sedan.
Hon spelade gårdfarihandlaren Berta och eftersom hon var gravid råkade jag vid ett tillfälle kalla henne för ”tjocka Berta” i en föreställning.